From The Elvis Costello Wiki
Jump to navigationJump to search
—
|
Retro: Elvis Costello & The Attractions ”Imperial Bedroom”, 1982
Tommy Juto
Inför WiMP:s Hi-Fi-vecka tidigare i maj fick jag och några andra musikskribenter från bl.a. Aftonbladet ett uppdrag: du har en månadslön att investera i en ny stereo. Vilket album skulle du använda för att prova ut rätt stereo. Uppdraget blev sedermera till en tävling bland WiMP-användarna istället, och våra omsorgsfulla motiveringar föll om intet. Men inget görs förgäves hos Songs for Whoever, så här är min motivering i all sin prakt. Ladies and germs, I give you Elvis Costello & The Attractions Imperial Bedroom, 1982:
En snäcka mot örat. Alla vet hur endorfinerna flödar genom kroppen av att höra havet därinne. Och precis så känns det att höra Imperial Bedroom. Albumet från 1982 där Elvis Costello trängtade så efter en egen Sgt Pepper att han värvade The Beatles ljudtekniker Geoff Emerick till att producera. För mig är det tidiga 80-talet ett slags brytpunkt mellan det analoga och det digitala, där man tog hjälp av modern teknik men ändå tvingades anstränga sig för att få till det. Men där musiken lät mänsklig utan att någon behövde anstränga sig för att den skulle låta just skapad av människan och inte maskiner. Tidlös är en populär benämning för detta, slår det mig. Imperial Bedroom är precis en sådan skiva, där ljudet är kristallklart men med varma krusningar på ytan. Rent men inte utan skavanker. Ungefär som att höra havet i en snäcka. Den stereo som får endorfinerna att flöda allra rikligast när ”You Little Fool”, ”Man Out Of Time” eller ”Town Cryer” strömmar ur högtalarna vinner både mina öron och mitt hjärta. Och handlaren vinner min plånbok. Men den stora vinnaren är ingen annan än jag själv.
|
|
|
|
|
|
External links